Av alla förpackningar återvanns 73% i Sverige under 2015. Bäst är svensken på att återvinna glas – under samma år gick hela 94% av glasförpackningarna tillbaka för återvinning.

Framtidens avfall

Varje år slänger vi 430 kg avfall per person i Sverige. Ju fler vi blir, desto mer avfall. Så vad händer när kommunen vill växa men samtidigt behålla sin miljömedvetenhet? Hej Väsby! följer med när kommundirektör Hillevi Engström besöker Smedby Återvinningscentral.

Kommunens vision för Väsby är att växa och bli 63 000 invånare till år 2040. Det ställer krav på hanteringen av sopor och avfall och att skapa ett hållbart kretsloppssystem.

Hillevi Engström är på besök på Smedby Återvinningscentral för att göra en rundtur tillsammans med Johan Lausin, vd för Sörab och Fredrik Karlsson, chef för kommunens kretsloppsenhet. Det är en blåsig dag och pustar av en sötaktig lukt sticker ibland till i näsan.

Fredrik Karlsson berättar för Hillevi Engström och Johan Lausing hur Väsby blev Årets återvinningskommun 2017.

Fredrik Karlsson berättar för Hillevi Engström och Johan Lausing hur Väsby blev Årets återvinningskommun 2017.

I kommunens översiktsplan har återvinningscentralen en central plats i den planerade bebyggelsen i Älvsundadalen ner mot Rotebro.

Kommunens sopbilar samlar totalt in cirka 10 000 ton avfall per år. Runt 1  000 ton av det är matavfall. Hus­hållen lämnar själva ungefär lika mycket till på återvinningscentralen i Smedby eller på andra platser – till exempel Hagby på gränsen till Täby.

En analys som Sörab gjort visar att de flesta Väsbybor väljer att lämna sitt avfall i Smedby, så centralen fyller en viktig funktion och har goda förutsättningar att kunna utvecklas.

IMG_9111Vid en av de många olika contain­rarna där man slänger sitt avfall ligger ett gäng kasserade cyklar. Johan och Fredrik berättar om planer för återbruk.

– När vi tittar framåt, säger Johan, vill vi utveckla området med ett returtorg där man ska kunna köpa eller kanske låna saker. Men det är viktigt att vi inte stör alla de organisationer och företag som arbetar med begagnat och återbrukat material genom att göra det själva. Istället vill vi stötta befintliga rörelser och hitta samarbetspartners.

Ett perspektiv som Hillevi lyfter in i diskussionen om återbruk är att det finns en tydlig arbetsmarknadskoppling, där personer som kan reparera och förädla saker kan bli en viktig del i utvecklingen med sina kompetenser.

– För att vi ska nå våra högt uppsatta miljömål är det viktigt att börja reflektera över kopplingen mellan den egna konsumtionen och avfallsmängden, säger Johan. Fredrik beskriver en förändring de senaste åren i konsumtionsmönster där fler fått insikt om hur viktigt detta är.

Idag är öppettiderna för anläggningen ganska generösa. Ändå finns behov av fler lösningar för att öka tillgängligheten. Som ett exempel på det pekar Johan på ett kylskåp som ligger i en slänt ett par hundra meter utanför anläggningen.

För att erbjuda en bra service till alla som inte har bil finns den mobila anläggningen där man kan lämna sitt avfall. Den mobila åter­vinningscentralen finns uppställd på olika platser i kommunen varannan måndag enligt ett rullande schema.

IMG_9196På sikt önskar Johan även en av­delad sektion på anläggningen dit man kan komma gående eller på cykel, utan att behöva trängas med bilar och släp.
Under tiden rundturen går vidare ökar antalet bilar och släp som lämnar avfall på återvinnings­centralen.

Totalt passerar 200 000 fordon genom återvinningscentralen varje år.

Vi passerar ett par täckta containrar där det går att lämna ­kläder och annat material som sedan second hand-kedjan Myrorna tar hand om för att sälja vidare.

– Förra året blev ju Väsby Årets återvinningskommun, kan ni berätta lite om varför vi blev det? undrar ­Hillevi.

– Det priset är kopplat till hur vi arbetat med insamling av tidningar och förpackningar, berättar Fredrik.

– Insamling av förpackningar är inte kommunens ansvar utan ett så kallat producentansvar. Vi har sedan länge samarbete med producenterna och privata entreprenörer när det ­gäller insamling av förpackningar från flerbostadshus.

– Vi har även haft ett framgångsrikt samarbetsprojekt för att testa insamling från småhus. Nu tittar vi på hur vi kan införa systemet för alla småhus i kommunen.
Det dammar till när ett släp som tömt sitt innehåll åker förbi och lämnar stationen. Vid sista delen av återvinningsstationen finns inlämning av farligt avfall.

Mietek Sobieraj för- klarar hur åter- vinningscentralen arbetar med att hantera farligt avfall.

Mietek
Sobieraj för-
klarar hur åter-
vinningscentralen arbetar med att hantera farligt avfall.

Där tar Mietek Sobieraj precis emot några olika burkar från en med­borgare. Han berättar om ett tillfälle när en person kom in med en lösning med 60 procent väteperoxid vilket är explosivt och farligt. Vid sådana tillfällen tillkallas en kemist från Hagby som får komma för att bedöma och ta hand om faran.

När rundturen är slut frågar Hillevi om det lönar sig för medborgarna att sopsortera.

– Det gör det absolut förklarar Fredrik. I Väsby har vi så kallad volymtaxa. Om du använder ett extra matavfallskärl (kostar 5 kr/år) för att sortera ut ditt matavfall, kan du få ett mindre sopkärl för de övriga soporna eller ha tömning mer sällan. Då får du en längre taxa. Så det finns även ekonomiska skäl att sortera och ta hand om sitt avfall.

Så hur var det då med utmaningarna att vilja bli nära 20 000 fler invånare jämfört med idag inom loppet av dryga 20 år?

Fredrik tror att det går. Men då måste vi alla hjälpas åt. Genom att sortera mer av vårt avfall, konsumera mindre och återbruka mer.

Öppettider Smedby återvinningscentral

  • Mån–tor 7–20
  • Fre 7–16
  • Lör–sön 9–16

Vad finns i soppåsen?

  • I en plockanalys går Sörab ­genom restavfallet från småhus och flerbostadshus och får då en bild av vad som finns i soppåsen. De kan se hur mycket elavfall, farligt avfall, återvinningsbart- och icke brännbart material som finns kvar i soppåsen.
  • Om alla sorterade sina sopor perfekt borde det inte finnas något matavfall eller några förpackningar kvar i restavfallet.
  • Mer än hälften av det avfall som finns i soppåsen är sådant som inte bör vara där.

Sörab är ett avfallsbolag i norra Stockholms län som ägs av kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

IMG_9439Hillevi Engström är kommun­direktör och ytterst ansvarig för att alla som arbetar i kommunen utför det som den politiska ledningen har beslutat.