Finland fira 100 år – leve Upplands Väsby!

Mari Forsberg, minoritetssamordnare, firar Finlands jubileumsår.

Mari Forsberg,minoritetssamordnare, firar Finlands jubileumsår.

Upplands Väsby är finskt förvaltnings­område tillsammans med 58 andra svenska kommuner. Det ­innebär att sverigefinnar har särskilda rättigheter här. ­Kommunens minoritetssam­ordnare Mari Forsberg förklarar vad det egentligen innebär.

Vad betyder det att vara ett finskt förvaltningsområde?
Det betyder att enligt lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk har regeringen utsett Upplands Väsby till en av de kommuner som har särskilda skyldigheter och de finsk­talande särskilda rättigheter.

Hur märks det i praktiken?
Man kan prata finska när man ringer till kommunen. Barn har möjlighet att lära sig finska eller förstärka sitt språk och sin ­kulturella identitet i Sverigefinska förskolan och i grundskolan. I alla kommunens skolor har barnen rätt till finska som modersmål även om det inte pratas hemma.

Biblioteket och Scenrummet i ­Messingen har aktiviteter på finska eller med anknytning till finsk eller sverigefinsk kultur och såklart finns flera hyllmeter finsk litteratur.

Många äldre tappar det svenska ­språket, i samband med demens eller alzheimer. Då finns det tillgång till äldreomsorg på finska, både hemtjänst, dagverksamhet och äldreboende. Hedvigsgården har två avdelningar för finsktalande med personal som uppmärksammar finska traditioner och dukar fram finska maträtter.

Hur kommer det sig att det bor så många sverigefinnar just i Väsby?
Sverige och Finland var ett och samma land fram till 1809 så det har funnits ett utbyte i hundratals år.

Under 1960- och 70-talet var det många företag som värvade arbetskraft direkt från Finland. Metallverkstäder som till exempel Optimus hade flera anställda från Finland, vilket också Löwenströmska sjukhuset och senare även Marabou hade.

Föreningsverksamheten har alltid varit väldigt aktiv här i Väsby, finska klasser fanns redan på 1970-talet och sedan 1993 har Sverigefinska skolan varit en viktig faktor till varför många valt att etablera sina familjer i Väsby.

Sverigefinnarnas egen flagga sedan 2014.

Sverigefinnarnas egen flagga sedan 2014.

Den 6 december är det ­Finlands nationaldag – hur brukar den firas?
Självklart varierar det från familj till familj men oftast är firandet stillsamt; en bättre traditionell middag med familjen, två tända ljus i varje fönster och man tänker på de offer landet gjort i krig för att bevara sin själv­ständighet.

Vissa väljer att besöka en gudstjänst. Här i Väsby har det, och efterföljande firande på Vilunda församlingshem, blivit en tradition för många.

I Finland håller presidenten en bal på slottet och många följer den på tv. Balen kan jämföras med nobelmiddagen, bara att det är en mingelfest, inte middag.

Vilket är ditt bästa finska tips?
Besök någon av de finska föreningarnas julmarknader och köp gudomliga hemgjorda karelska piroger. Eller låna en bok: till exempel Tommi ­Kinnunes Där vägarna möts (för vuxna) eller Linda Liukas Hej Ruby (för barn) från biblioteket. Personalen tipsar gärna om andra spännande finska författare. Eller gå och se en finsk film på ­Messingen. Du behöver inte vara rädd för språket, allt är textat på svenska.

Hur var det nu igen – vad är skillnaden? 

  • Finnar
    Finsktalande personer bosatta i Finland.
  • Sverigefinländare
    Alla i Sverige bosatta personer som härstammar från Finland, oavsett vilken språkgrupp de tillhörde i Finland.
  • Finlandssvenskar
    Svensktalande personer med ursprung i Finland.
  • Finländare
    Alla i Finland bosatta personer, oavsett vilken språkgrupp och/eller etnisk grupp de tillhör.
  • Sverigefinnar
    Alla i Sverige bosatta personer med finska rötter som huvudsakligen härstammar från den finskspråkiga språkgruppen i Finland.