Hästkraft
Slåtter
Slåtter längs med E4:an
SLåttermaskin
En slåttermaskin består av en vass kniv som rör sig fram och tillbaka mellan ”fingrarna” så det skär av gräset som en sax, ca en decimeter ovanför marknivå.

Ett riktigt hästjobb

I en hage vid ett skogs­bryn med utsikt över Mälaren står fyra nordsvenska hästar. Att titta på dem är som att titta på ett fotografi från en svunnen tid. Men det här är i en hage 2017 och hästarna är viktiga delar i ett av Väsbys tillväxtföretag.

Efter att ha letat länge efter den perfekta platsen för sin verksamhet fick Annelie Sjödin tipset om Runsa gård. ­Besöket blev kärlek vid första ögonkastet och nu utgår den flitigt anlitade verksamheten med hästkörning från Runsa.

– Jag har ridit sedan jag var en liten flicka, berättar Annelie. Men att jag skulle arbeta med hästar stod inte klart förrän i vuxen ålder.

Boyar och Camiza är nordsvenska brukshästar och trivs med att arbeta året runt.

Boyar och Camiza är nordsvenska brukshästar och trivs med att arbeta året runt.

Annelie har tidigare haft kontorsjobb, bland annat som nyhetsredigerare på TV. Av en slump började hon intressera sig för naturvård och utbildade sig till arborist (trädvårdsspecialist) och startade eget företag. Efter första året hade hon gått med vinst och kunde investera i sin första häst.

Den nordsvenska brukshästen är en del av svensk kulturhistoria och går långt tillbaka i de gamla lantraserna. Den har främst använts för skogs- och jordbruk.
Hästarna är tunga och starka med ett gott terrängsinne. Men i takt med att motori­serade fordon tog över arbetet på åker och i skog minskade behovet av draghästar drastiskt.

– När vi är ute på jobb är det många som kommer fram och vill prata om hästarna. En del har egna minnes­bilder från när de var små och andra har sett dem i böcker eller på foto­grafier. Det är ett svenskt kulturarv helt enkelt, säger Annelie.

Hästarna förbereds för dagens arbete.

Hästarna förbereds för dagens arbete.

Tillsammans jobbar Annelie och hästarna i hela Stockholmsområdet. Överallt träffar de människor och får möjlighet att prata om vikten av naturvård och nyttan att utöva den med brukshäst.

Fördelen med hästar är mindre miljöpåverkan. Dels för att hästar inte släpper ut koldioxid och dels för att de gör mindre åverkan på marken.

_23A2627

– Hjulen från en traktor krossar örter och komprimerar marken. Då försvinner syret från marken, vilket gör att små växter inte kan gro. En häst trampar istället ner frön i marken med sina hovar vilket ger bättre förutsättningar för fröna att gro.

I Upplands Väsby har Annelie och hästarna bland annat anlitats för att dra bort träd som fällts i Eddaparken och i ett slåtterprojekt där hästarna har slagit gräs längs med E4:an.

– Vi har också slagit slåtterängen bakom Löwenströmska sjukhuset som heter Calmare Hage. Jag lovar, det är en av de vackraste ängar jag någonsin sett.

Annelie Sjödin är vd i Järva Trädvårdscenter.

Annelie Sjödin är vd i Järva Trädvårdscenter.

Förutom Annelie har Järva Trädvårdscenter en anställd i bolaget, Lasse Wiqvist. Tillsammans med Annelie, som är vd, kompletterar de varandra med sina olika kompetenser.

Det är nödvändigt för i dag finns det få personer med detaljkunskap om bruks­arbete med häst.

En annan utmaning för företaget är att hitta utrustning.

– Det finns nytillverkade maskiner från Amishfolket bland annat (*den kristna grupp i delar av USA och Kanada som bedriver jordbruk som på 1800-talet, reds anm) och några få i Sverige – men branschen är liten och marknaden tuff. Jag har valt att samla gamla slåtter­maskiner och bygga om dem.

Samlandet kräver resor runt hela landet för att hitta de slåtter­maskiner, hjulräfsor och slädar som står bortglömda i förråd och lador sedan 1940-talet.

Ibland är sakerna så rostiga att de inte går att använda. Ofta köper hon delar för att komplettera en befintlig maskin med. När arbetet väl ska utföras måste varje maskin fungera perfekt.

– Många vill romantisera vårt jobb, men det är väldigt tufft. Jag har aldrig jobbat en kortare arbetsdag än tolv timmar. Förra året kunde jag bara ta ut tre semesterdagar under sommarperioden. Det var så mycket jobb.

Förutom långa dagar är arbetet fysiskt tungt. Både gallring i skog och slåtter av hö kräver muskler och ut­hållighet. Annelie berättar att hon vid flera tillfällen försökt anlita sommarjobbare, men att ingen ännu har varit tillräckligt fysiskt rustad för att klara arbetet. Trots alla utmaningar säger Anneli att hon har sitt drömjobb.

– Det finns så mycket att göra för naturvården. Den biologiska mång­falden är hotad och det känns som både ett kall och en passion att få vara delaktig att förhindra det.

Som tur är har Anneli arbetsvilliga kollegor. Trots den strålande utsikten i hagen är en bra dag i en nordsvensk brukshästs liv, en dag i arbete.

_23A2392

Visste du att …
… det under 2016 ­startades 329 nya företag i Väsby?
… Väsby ligger på 6:e plats när Svenskt Näringsliv rankade företagsklimat 2016?

NATURVÅRD
Så här jobbar Upplands Väsby kommun med naturvård:
• Slåttrar/betar gräsmarker – ökar biologiska mångfalden.
• Röjer skogsbryn – förhindrar igenväxning av ängs-/åkermark och skapar livsmiljöer för småvilt.
• Restaurerar åstränder – förbättrar livsmiljön för insekter och fiskar.
• Restaurerar våtmarker – ökar mängden död ved och höjer ­vattennivån.
• Frihugger ljuskrävande arter som ek och tall.
• Låter beta naturmarker – motverkar att naturbetes­marker växer igen.